Sanford Marks (Frank Langella) är rik och rör sig i de rätta kretsarna. Han är en patriark av den gamla ullen och styr över både familj och affärsimperium med samma självklart fasta hand. Få av hans vänner och bekanta vet varifrån hans rikedom egentligen kommer: strippklubbar, porraffärer, massageinstitut, förmodligen regelrätta bordeller, mer eller mindre uppenbara sådana. Han går ibland dit själv och får hyran i handen kontant.
Han har problem med sin son David (Ryan Gosling, vars lov jag sjungit flera gånger tidigare; se exempel på hans skicklighet i filmer som Drive, The Believer, Stay och särskilt Lars and the Real Girl). David är ett barn av sjuttiotalet, en hippiekaraktär som hellre pysslar med naturen och kärleken än med att driva in skulder från slafsiga klubbägare.
David hittar sin själsfrände i Katie (Kirsten Dunst). Tillsammans åker de långt ifrån New York City, långt ifrån Sanford Marks och förhoppningsvis långt ifrån hans långa armar. De slår sig ner i Vermont där de lever nära naturen och öppnar en affär där de säljer ekologiskt och hälsosamt. De kallar affären All Good Things.
Men de har inte kommit undan än. De får fortfarande pengahjälp från pappa Sanford, och en dag dyker han upp i Vermont för att förklara för David att nu är den här tiden över. Nu har David fått leka av sig lite, är det inte dags att han kommer tillbaka och börjar med sitt riktiga liv?
Och David ger sig och gör som pappa säger. Varför förstår vi aldrig riktigt och filmen försöker inte förklara det. Men All Good Things läggs ner, paret åker till New York City, David kavlar upp ärmarna och kör ner händerna i skiten, och Katie lever ett materiellt gott men tomt liv medan hennes man alldeles för snabbt förändras från den frikärlekhippie hon förälskade sig i till något betydligt mer svårbeskrivligt.
Ryan Gosling visar tydligt att David Marks inte gillar det han gör och inte älskar situationen han försatt sig och sin familj i, men samtidigt ser vi inte minsta spår av uppror. Något får David att foga sig och ta över mer och mer av familjeföretaget. Samtidigt genomgår han en annan förändring, betydligt obehagligare. Han försöker kontrollera Katies liv, med pengar och ord och våld. Han förvandlas till en mini-Sanford som dessutom saknar Sanfords självkontroll.
Och så försvinner Katie. David misstänks för mord men har alibi. Undersökningen fortsätter men inte ens kroppen hittas. Var det David som dödade henne för att skydda familjen? Filmen håller möjligheten öppen, kanske för att den måste då den bygger på en sann historia och verklighetens Katie - i verkligheten Kathleen McCormack - faktiskt försvann 1982 och fallet aldrig klarats upp. Ändå är det det enda jag saknar i All Good Things som i övrigt är en mycket bra film: någon form av upplösning, någon form av svar, någon form av lösning på gåtan om David och hans mystiska förvandling. All Good Things ställer många frågor och besvarar inte en enda. Som mest kommer den med antydningar.
Verklighetens David Marks - Robert Durst - har sett filmen och sagt att han tycker om den. Jag vet inte vad det är tänkt att det ska säga oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar