tisdag 6 december 2011

Before Sunset (2004) - 6/6


Before Sunset är en annorlunda film än Before Sunrise. Där den första filmen trots sin tidsmässiga begränsning var långsam och försiktig är Before Sunset stressad, stötig, ibland nästan manisk. Det är rimligt; i den första filmen hade Jesse och Céline en hel natt på sig, men i denna har de inte ens nittio minuter. Filmen följer dem i realtid medan de pressar det redan pressade tidsschemat, ovilliga att släppa taget om varandra.

Nio år har gått sen Jesse och Céline tillbringade en natt med att gå runt i Wien. Nu är Jesse författare till en framgångsrik bok och han turnerar Europa runt för att marknadsföra den. Boken är en fiktionaliserad version av natten i Wien; Céline läser om den och inser att hon måste ta chansen att träffa Jesse igen. Hon dyker upp när han är på sin turnés sista framträdande, i hennes hemstad Paris. Tiden är knapp; han måste hinna med planet hem till USA.

De använder sin tid väl. De lär känna varandra på nytt. Deras liv har förändrats; nu är de inte ungdomar eller studenter utan vuxna människor med familjer och jobb. Jesse har ett barn och en hustru men äktenskapet har kallnat - "I feel like I'm running a small nursery with someone I used to date". Céline arbetar med miljön och har en pojkvän som är fotograf. Hennes liv verkar på ytan bättre än Jesses, som inte alls blev som han tänkt sig, men även hon har tvivel, djupa tvivel, och allting aktualiseras när hon träffar Jesse igen. Den där idén han hade om att hon skulle umgås med honom en natt för att se att han var ett lika stort pucko som alla andra, den kanske inte fungerade så bra.

Ingen av dem vill skiljas åt, men planet kommer att avgå och Jesse måste vara ombord. De pratar snabbt, rör sig kvickt, försöker trycka in så mycket som möjligt i sin korta stund tillsammans. De hittar tillbaka till sitt gamla samspel, den där omedelbara översinnliga oförklarliga kopplingen de skapade nio år tidigare och saknat - medvetet eller omedvetet - sen dess. Jesse försöker ständigt pressa marginalen ytterligare. De kan ta en båttur på Seine och bli upplockade längre ner. Hans chaufför kan köra Céline hem. Allt för att de ska få några extra minuter tillsammans. Han måste få se hur hon bor.

Before Sunset är ännu mer svårbeskrivlig än Before Sunrise, just därför att den lever i en så oerhört begränsad värld, utspelar sig i realtid och aldrig släpper taget om gaspedalen. Även om ingenting händer så händer det fort, pressat, stressat, nervöst. Céline och Jesse visar sig naknare än i den första filmen, där de trots allt hade en hel natt på sig att uppnå intimitet. Här har de inte den lyxen. Om de vill dela något måste det vara nu. Just nu.

Slutet lämnar det öppet vad som händer härnäst. Ethan Hawke har sagt att han skulle vilja göra en tredje film nio år senare och återkomma till de här två karaktärerna vart nionde år. I så fall är det dags för nästa 2013. Jag hoppas och längtar redan.

1 kommentar:

Connie sa...

Även om jag aldrig varit ett fan av Ethan Hawke så älskar jag de här filmerna. Så någonstans är jag nog en hopplös romantiker.