Det finns många jobb där man ibland måste göra sånt som går emot ens egna åsikter. Advokater måste ibland försvara klienter de tror är skyldiga. Poliser måste ibland gripa människor de helst skulle se gå fria. Sånt tycker Nick Naylor (Aaron Eckhart) är för småskolan. Själv är han nämligen lobbyist för tobaksindustrin.
I hans jobb ingår att förneka en länk mellan tobak och lungcancer, och hans egna åsikter i frågan är irrelevanta. Han har en talang, han är bra på att snacka, och han har hittat ett jobb där han får nytta av den. Han kan sitta i TV mittemot en tonårspojke som redan rökt sig till dödlig cancer och få det att se bra ut inför kamerorna. Han förklarar att tobaksindustrin vill hålla pojken vid liv så att han kan köpa fler cigarretter. Det är antirökningslobbyn som vill att pojken ska dö så att han kan bli en martyr.
Naylor har synbarligen ingen skam i kroppen och moral verkar inte existera i hans universum. Man ska inte göra misstaget att inbilla sig att han inte vet vad han håller på med. Det har han helt klart för sig. Han träffar regelbundet en vapenlobbyist och en alkohollobbyist; tillsammans kallar de sig - utan ironi - för Merchants of Death.
Ingen kan hantera Naylor, för han låter sig inte hanteras och om han har några bromsar använder han dem aldrig. Han stormar genom livet som om det aldrig fanns en möjlighet att någon skulle kunna stå i vägen för honom. Därför har någon som senator Ortolan Finisterre (den konsekvent fantastiske William H. Macy) inte en chans mot honom. Finisterre har heder och tror, kanske omedvetet, att alla har det. En man som Naylor chockar honom, skakar honom, gör honom försvarslös.
Thank You for Smoking fungerar därför att Nick Naylor, trots sin vidrighet, är en mycket charmig skapelse. Det räcker inte att en karaktär berättar att han kan snacka alla fyra benen av en åsna och övertala den att ta en promenad efteråt, han måste visa det och vi måste tro på det. Med Aaron Eckhart i Nick Naylors kostym tror vi på det. Två scener in kan vi redan tänka oss att ta en öl med honom, och det ändras inte ju mer vi ser av hans moraliska tomhet.
Filmen är negativ till tobak, men kunde lika gärna ha handlat om sprit eller snabbmat eller något annat som vi konsumerar sönder våra kroppar på. Bakom varje skadligt inslag i samhället står någon som gör sitt bästa för att vi ska använda mer av det. Den poängen görs utan pekpinnar och med stora mängder humor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar