Bobby Fischer var en märklig människa. Han var ett fantastiskt schackgeni - antar jag; för alla som är bättre än jag på schack säger det. Men han var också en total galning, antisemit och paranoid konspirationsteoretiker som slutade sitt liv som yrande eremit på Island.
Bobby Fischer Against the World följer honom från barndomen, där han växte upp med sin dubbelarbetande ensamstående mamma, Regina Fischer. Han börjar spela schack vid sex års ålder och innan ett årtionde förflutit är han USA-mästare. Det är då han kliver in på den internationella scenen och kulmen nås när han möter Sovjetunionens Spasskij på Island 1972.
Det är först efter det som filmen verkligen tar fart, kanske för att det är då Fischers egenart verkligen börjar synas. Han försvinner ur rampljuset - han tyckte aldrig om det - och blir i sin ensamhet allt tokigare. Därefter är det korta inhopp, galna tirader, och problem med lagen innan den vildskäggige mannen slår sig ner på Island, det enda land som vill ta emot honom.
Det är en fascinerande historia, berättad genom intervjuer av människor som kände honom och har analyserat hans liv och hans spel. Alla är överens om att det var något djupt tragiskt med Bobby Fischer, men också om att han kanske inte hade kunnat bli så bra på schack om han inte hade varit så tokig som han var. Det var vansinnets fokus han hade, och så länge han lade det på schack gick allting bra. När han inte hade den ventilen längre, då var det onda judar och CIA-konspirationer för hela slanten.
Filmen saknar egentligen bara en sak, och det är schackspelets drama. Den gör sitt bästa för att förklara vändningarna på schackbrädet under den legendariska matchen på Island, men om man inte själv är schackspelare på hög nivå så når det inte fram. Bobby Fischer Against the World fick mig att längta efter en spelfilm om Fischer, regisserad av antingen Darren Aronofsky (mannen kan besatthet) eller David Fincher (om man kan göra programmering eller arkivforskning spännande kan man göra vad som helst med schack). Då skulle hans särart verkligen få lysa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar