torsdag 3 november 2011

Chinatown (1974) - 5/6


Om Sin City förde in noir i 2000-talet så gjorde Chinatown samma sak med 1970-talet, men i dag faller det sig naturligt att se den som noirs stora klassiska mästerverk. Allt det som kallas noir har här destillerats och koncentrerats; resultatet är en genomrutten värld där alla män går klädda i hatt och rock och röker, alla kvinnor bär klänning och har ett cigarettmunstycke mellan läpparna, alla är korrumperade och förtappade, man inte kan lita på någon, och där de få ljusa lågor som kämpar mot världens mörker snart släcks.

Handlingen är för komplex för att sammanfattas men rör i alla fall JJ Gittes (Jack Nicholson), urtypen för alla hårdkokta trettiotalsdetektiver. Han lever huvudsakligen på att spåra otrogna makar och hur intensivt han än försvarar sin bransch mot dess belackare är det omöjligt att inte ana att han själv delar deras åsikter. Innan han blev detektiv var han polis i Chinatown, och med varenda ord han vägrar säga berättar han att han har minnen därifrån som han gärna skulle glömma.

Gittes får ett jobb av Evelyn Mulwray (Faye Dunaway), en långbent blondin som det skriker "femme fatale" om. Det till synes enkla standarduppdraget leder honom in i en hopplöst komplicerad härva som han oförtrutet försöker reda ut. Tittaren följer med honom när han finner ledtrådar och gräver upp information. Vi kan sällan gå i förväg och begripa mer än Gittes men han håller inte heller något hemligt för oss utan vi upplever fallet genom hans ögon.

Gittes lider av den i filmvärlden inte helt ovanliga förbannelsen att han är - eller i alla fall vill vara - för god för sin tid. I Chinatowns version av trettiotalets Los Angeles finns det inte plats för goda hjärtan. När Gittes till slut följer den sista tråden till slut och hela vidden av det han upptäckt står klar för honom har han inget annat val än att bli förbluffad, för kunde ens han med all sin cynism och sitt ärrade psyke ha föreställt sig detta? Skurkens motivation ligger bortom honom och när han frågar förstår han inte svaret.

Chinatown är på många sätt en hemsk film. Den är dyster och mörk, den börjar i elände och slutar i värre elände. I Chinatowns värld finns det inget kavalleri som kommer och räddar situationen i sista ögonblicket. Den välvillige trampas ner av den makthungrige och girige. När den lilla människan råkar stöta sig med de rika och mäktiga kan han bara hoppas på att vara så oviktig att han tillåts leva. För de flesta går det mycket värre. Det är världen och mänskligheten sedd från sin sämsta sida, och det är aldrig vackert.

Inga kommentarer: