lördag 4 juni 2011

Hollow Man (2000) - 2/6


Så har turen kommit till den sista av de tre stora "osynlige mannen"-filmerna. Som väntat har den absolut bäst effekter, men också klart sämst historia. Här finns inte mycket förutom osynligheten.

Det är Kevin Bacons tur att bli osynlig. Han spelar den geniale molekylärbiologen dr Sebastian Caine som har fått i uppdrag av militären att utveckla ett sätt att göra soldater osynliga. Tillsammans med sina forskarkollegor (de viktigare spelas av Josh Brolin och Elizabeth Shue) experimenterar han på stora apor och diverse andra djur. Redan i en tidig scen får vi veta vad det är för slags film vi befinner oss i när en osynlig apa äter så att blodet skvätter över osynliga käftar.

Problemet är tydligen inte att göra djuren osynliga utan att få dem synliga igen, men Caine tror att han har löst problemet. Han vill dock inte ge resultaten till militären förrän han är säker, så han testar på sig själv. Naturligtvis fungerar inte botemedlet och Caine får börja vänja sig vid att vara osynlig.

Caine var nog aldrig riktigt ordentlig i skallen och det blir inte bättre av den här situationen. Han knallar iväg medan kollegorna arbetar på att hjälpa honom, han börjar spionera på vänner och främlingar, och oundvikligen inser han vilken makt han besitter. Han korsar den moraliska horisonten och nu är han skurken som måste förintas för det allmänna bästa.

Historien är förutsägbar och ointressant, så till en ännu större grad än i de tidigare filmerna är det effekterna som är dragplåstret. Som tur är så är de fullständigt förstummande. Jag trodde att Memoirs of an Invisible Man hade gått så långt som det gick att gå, men Hollow Man går mycket längre.

Caine promenerar genom rökmoln, simmar i en bassäng, har på sig en latexmask med hål för ögon och mun, tar på och av sig kläder med samma självklarhet som de synliga karaktärerna och lever kort och gott i en värld som är lika övertygande som vår egen. Caine går omkring i sin latexmask (som är halvgenomskinlig så att man ser ljuset från lamporna bakom honom) som om han inte alls vore en datorskapelse utan en faktisk osynlig man.

Det finns också en bra sekvens där Caine lämnat sitt underjordiska laboratorium och åkt hem till sin lägenhet. Han ser en vacker kvinna genom ett fönster. Hon börjar klä av sig. Kan han? Vem kommer någonsin att få veta? Caine har hittat Gygesringen och resultatet blir precis som Platon förutspådde.

Tyvärr räcker det inte. Effekterna är fantastiska, ja, men det är inte nog för att göra en film fantastisk eller ens bra. Innanför det vackra skalet är Hollow Man en tom historia.

11/6: Caligula (1979)

Inga kommentarer: