Det är alltid knepigt att se en gammal kultfilm för första gången. Jag hoppas att jag ser vad det än var som deras första tittare och livslånga fans såg, men jag fruktar att jag bara kommer att se kitsch. Hell Comes to Frogtown har ett gäng oerhört hängivna fans för att vara en film med så liten mainstreamspridning och när jag till slut såg den efter att ha hört talas om den i över femton år kan jag på sätt och vis se vad det är de älskar, även om jag inte själv kommer att gå med i deras klan.
Hell Comes to Frogtown (vilket för övrigt är en underbar titel) utspelar sig i tiden efter ett kärnvapenkrig som utrotade nåt i stil med två tredjedelar av mänskligheten och gjorde de flesta överlevande sterila. Ett lysande undantag är Sam Hell (Roddy Piper som ser ut precis som den f.d. brottare han var), en viril och orimligt fertil man som därför är ovärderlig för den statsapparat som fortfarande överlever.
Regeringen består helt och hållet av kvinnor och värvar honom för uppdraget att ge sig ut i de vilda laglösa områdena och befrukta så många omuterade kvinnor som möjligt. För detta ändamål utrustas han med en högteknologisk blygdkapsel som fyller samma funktion som de explosiva kragarna i Wedlock. Om han försöker fly får han elstötar i skrevet, om han försöker ta av apparaten sprängs den. Kvinnorna har med andra ord hans kulor i ett järngrepp.
Tillsammans med forskaren Spangle (Sandahl Bergman) och soldaten Centinella (Cec Verrell) beger han sig ut i ödemarken för att hitta en grupp fertila kvinnor som kidnappats av grodliknande mutanter.
Jag förstår varifrån den här filmens kultstatus kommer. Sam Hell befinner sig i en bisarr situation som lockar till skratt, och filmen överraskar genom att i början se ut som en lågbudgetfilm för att sen ösa på i andra halvan. Grodmutanterna ser aldrig ut som något annat än de gummimasker de är, men sånt får man ta när man tittar på b-filmer från åttiotalet.
Hell Comes to Frogtown verkar ha gjorts med precis den avsikten. Den vill inte vara något annat än udda underhållning, kanske avnjuten endast ironiskt. Att den blev en undergroundkultfilm var nog det bästa som kunde hända den.
27/6: WarGames (1983)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar