torsdag 26 januari 2012

A Few Good Men (1992) - 5/6


A Few Good Men ser ut som ett sedvanligt rättegångsdrama, befolkat av kända skådespelare på båda sidor av skranket och upplagt för ett dramatiskt avslöjande i slutscenerna, men är i stället på många plan en genuint originell film. Den har en skurk (den konsekvent briljante Jack Nicholson) som får hålla sin föreläsning om varför han gör det han gör och det är inte bara ursäkter, det blir inte emotsagt, och det hänger ihop. Vi må inte tycka om överste Nathan R Jessup, men vi måste respektera att han tror på varenda ord han säger och det är inte lätt att avfärda honom. Den har två snygga singelhjältar av motsatt kön (Tom Cruise och Demi Moore) som ändå inte börjar hångla med varandra. Och den har en hjälte (Cruise igen) som berättar sin mästarplan i förväg, och trots det fungerar den.

Det är annars en gammal filmregel att planer vi inte känner till i förväg går av som på räls, oavsett vilken millisekundprecision de kräver, medan planer vi får förklarade för oss går åt helvete vid första bästa tillfälle. Jag förvånades i inledningsscenen i Sherlock Holmes, där Robert Downey Jr:s Holmes planerar hur han ska oskadliggöra en skurk, och sen faktiskt gör det. Samma sak händer, på en betydligt mer cerebral nivå, i A Few Good Men. Den tar flera dramaturgiska risker och det är fantastiskt att den avgår med segern.

Cruises hjälte är Daniel Kaffee, en ung och oerfaren men ambitiös advokat i amerikanska flottans rättskår. Han får hand om ett fall där en marinsoldat på Guantanamo Bay-basen, William Santiago (Michael DeLorenzo), dött efter att ha misshandlats av två soldatkamrater, Harold Dawson (Wolfgang Bodison) och Louden Downey (James Marshall). Tillsammans med Joanne Galloway (Moore) och Sam Weinberg (Kevin Pollak) börjar han undersöka fallet och får veta att Santiago var en oomtyckt soldat, tydligen illa lämpad för marinkåren, och att han hade sökt förflyttning innan han dog.

Dawson är marinsoldat ut i fingerspetsarna, uppfylld av kårens hederskodex, och Downey är en enfaldig man - när domen kommer förstår han den inte - och gör som han blir tillsagd. Advokaterna börjar misstänka att incidenten inte var deras egen idé utan söker skyldiga bland deras officerare. Det är en imponerande samling skådespelartalang med Kiefer Sutherland som löjtnant Kendrick, J.T. Walsh som överstelöjtnant Markinson och naturligtvis den magnifike Jack Nicholson som överste Jessup.

Den slutgiltiga konfrontationen mellan Cruises Kaffee och Nicholsons Jessup har en förtjänt klassikerstatus. Den må ha sina orealistiska aspekter men den ger oss en fängslande bild av kampen mellan två olika kulturer, båda övertygade om att de inte bara har rätt utan är direkt nödvändiga för civilisationens fortlevnad.

Innan dess har vi fått se den sortens drama som inspirerar recensenten att citera vartannat replikskifte. A Few Good Men är full av smidiga konversationer mellan intressanta karaktärer som kan befinna sig på samma sida trots att de förkroppsligar olika livsåskådningar. A Few Good Men är inte svartvit och jag är inte ens säker på att den är grå.

Inga kommentarer: