Jag tyckte om de första sekunderna av Divergent. Sen började handlingen. Det är kanske lite orättvist; jag hade nog gillat den här filmen när jag var femton. Nu är det bara en samling saker jag har sett förut. Det strandade fartyget som genast fastställer att vi befinner oss i en postapokalyptisk framtidsvärld är det enda smarta inslaget.
I just det här framtidssamhället är befolkningen indelad i fem falanger: Erudite, som är lärda och forskare, Dauntless, som är krigare och poliser, Amity, som är bönder, Candor, som är ärliga, och Abnegation, som är filantroper. Man föds in i en falang, i tonåren gör man ett test som avgör vilken falang man borde tillhöra, och sen väljer man en falang - oftast den man föddes in i vilket normalt är det testet säger, men man kan välja fritt.
Redan nu förefaller det här vara ett väldigt skumt samhälle. Vad pysslar Candor med, till exempel? Det enda vi får veta om dem är att de aldrig någonsin ljuger. Vilken funktion fyller de? Samma med Abnegation; de har visserligen den politiska makten men verkar tillbringa större delen av sin tid med att vara snälla och ge mat till de falanglösa, som lever som uteliggare.
De frågorna återkommer gång på gång. Matematiken går bara inte ihop, och det är innan vi ens får veta något om samhällsproblemen som gör att det finns en historia här över huvud taget. Den rör sig runt Beatrice Prior (Shailene Woodley) som fötts in i Abnegation och nu närmar hon sig dagen då hon ska välja vilken falang hon vill tillbringa resten av livet i.
Hon gör testet med en testledare (Maggie Q), som sedermera dyker upp som tatuerare och laboratorieassistent. Vilken falang tillhör hon? Mångsysslarna, tydligen. Beatrice går i alla fall igenom en hallucination med speglar och vargar och när hon kommer ut har testledaren fått flipp. Beatrices test var oklart; hon är Divergent, en som inte passar in i någon falang. Testledaren säger åt henne att hålla det hemligt och schasar iväg henne innan hennes överordnade dyker upp.
Vid valceremonin väljer Beatrice att bli Dauntless medan hennes bror Caleb (Ansel Elgort) väljer Erudite. Det här med att byta falang verkar rätt vanligt; Beatrice tränar tillsammans med en hel hög falangbytare hos Dauntless. Ändå är det hett nyhetsstoff att både Beatrice och Caleb bytte falang. Beatrice passar på att byta namn till Tris.
En klassisk träning-från-helvetet följer under den snälle Four (Theo James) och den elake Eric (Jai Courtney), tillsammans med nyfunna kompisen Christina (Zoë Kravitz). Man måste ligga bra till i poängräkningen för att få fortsätta träningen, annars blir man falanglös. Att döma av poängtavlan finns det 33 elever, varav 12 åker ut under första träningsfasen och därmed alltså blir lodisar. Hur kan ett samhälle fungera under de omständigheterna? Matematiken var aldrig solid, men nu har den rasat ihop fullständigt.
Att sen en från samhällets polis kan begå mordförsök på en annan, till synes helt påföljdsfritt... det verkar inte som om Dauntless har en avdelning för internutredningar. Divergents är till att börja med en hemlighet men bara lite senare är de allmän kunskap. Allt detta gnager i huvudet på mig hela tiden och jag kan inte njuta av en film som faktiskt ser snygg ut och har hyggliga actionscener.
Det ändrar dock inte att den sista halvtimmen eller så är riktigt tråkig och att den allra sista scenen är helt ologisk. Det är så att jag blir sugen på att läsa boken bara för att få veta om allt det här dök upp i filmversionen eller om det fanns med från början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar