Så hårt de stora faller. Alien var en hjärtkylande, kuslig skräckfilm i rymdmiljö som dessutom - nog så sällsynt på dess tid - kunde stoltsera med en stark kvinnlig huvudperson, och blev en välförtjänt science fiction-klassiker. Aliens var en vild, underhållande, smart twistad krigsfilm som obönhörligt fastnade i hjärnan på otaliga unga nördar. Till och med den inkongruent döpta Alien III var en acceptabel film som gick tillbaka till filmseriens skräckrötter, gav oss ett nytt spännande monster och en intressant miljö i sitt helmanliga rymdfängelse.
Och så kom Alien Resurrection, som inte verkar ha en aning om vad den ska göra med seriens koncept. Ellen Ripley (Sigourney Weaver) som i slutet på den tredje filmen offrade livet för att göra slut på de aliens som hemsöker hennes liv har tvåhundra år senare klonats från en blodsdroppe. När hon dog hade hon en alienunge i sig och tydligen har den lagt sig i hennes DNA också, för nu plockar forskarna från det onda företaget (det finns alltid onda företag i Alien-filmerna) ut en liten alien ur henne.
Det onda företaget vill som vanligt studera aliens och använda dem som biologiska vapen, och som vanligt är det en dum idé som går fullständigt åt skogen. Aliens är på väg till Jorden och Ripley måste stoppa det tillsammans med gynoiden Call (Winona Ryder) och diverse rymdrövare och forskare.
Sigourney Weaver är lika bra som vanligt, men resten av filmen är blek och poänglös. De tidigare filmerna var alla visuellt fantastiska; från den första filmen med sitt halvorganiska rymdskepp via den andra med sin alieninfekterade rymdbas till den tredje med sitt nergångna fundamentalistfängelse. Alien Resurrection tappar allt detta och når knappt upp till "inget särskilt".
Aliens stryker omkring och skräms som vanligt, men de når varken upp till den förstas aura av odödlig mordmaskin eller till den andra filmens ostoppbara armé. Här är de för många för att enskilt vara hjärtkramande men för få för att som i Aliens invadera människornas fristad medan soldaterna står och tittar på en maskin som visar att de är inne i rummet fast de inte ser en enda tills någon tittar upp mot taket och inser... förlåt, jag dök in i en bättre film. Det är lätt hänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar