Fried Green Tomatoes (1991) - 5/6

Evelyn Couch (Kathy Bates) är en ouppskattad hustru som går på oändliga kurser om orgasmer och kvinnokraft för att rädda sitt äktenskap med Ed (Gailard Sartain), som helst äter middag framför TV-sporten med en ölburk i handen. När de besöker Eds faster på ett ålderdomshem är hon inte intresserad av att träffa Evelyn som får roa sig själv och på så vis stöter på den gamla Ninny Threadgoode (Jessica Tandy). Hon har historier att berätta, historier om sin svägerska Idgie (Mary Stuart Masterson) som under mellankrigstiden drev ett café tillsammans med sin ständiga följeslagare och väninna Ruth (Mary-Louise Parker).

Evelyn låter sig inspireras av historierna om Idgie, en otämjbar tuffing som sårades tidigt i livet och drog sig undan från mänsklig kontakt innan Ruth drog henne ur sitt skal. Ruth försvinner ur Idgies liv för att gifta sig med Frank Bennett (Nick Searcy), men Frank misshandlar henne och Idgie tar henne och hennes barn därifrån. Såna män brukar inte ge sig och det gör inte Frank heller, men Idgie är lika hård som han.

Evelyn tar till sig Idgies stridsrop Towanda och vägrar att längre låta sig hunsas av en ovänlig värld. Om Idgie och Ruth kunde besegra Frank och leva ihop i den amerikanska södern på trettiotalet måste ju Evelyn kunna göra sig minst lika fri och basunera ut sin vilja över hela världen.

Av de två parallella historierna är det Idgies och Ruths som hade fungerat på egen hand, men den får en extra skjuts av att vi hela tiden vet att Ninny kommer att sitta och berätta om alltihop många årtionden senare. Evelyns historia är stark och engagerande men huvudsakligen därför att den reflekteras i Ninnys berättelse om de två kvinnorna.

Ett genomgående tema är klassuppdelning och diskriminering. Män står över kvinnor, vita står över svarta, och heterosexualitet står över homosexualitet, som var explicit i boken men i filmen bara antyds. Det finns en anledning till att Ruth och Idgie hellre umgås med de svarta än med de vita. De vet var de har sina allierade och själsfränder, till och med i en hygglig liten stad som Whistle Stop.

Fried Green Tomatoes kommer med oväntade vridningar och lyckades lura mig flera gånger, vilket ibland känns snopet men nu bara kändes passande. Precis som i livet kunde jag inte veta vad som skulle hända och jag kunde aldrig bara slappna av och se skeendena utspela sig. Det är som det ska vara. Jag tror inte Idgie kunde slappna av, hon heller.