fredag 1 juni 2012

Feature: Om påläsning


Angående storfilmen The Avengers skrev seriefantasten Katherine Dacey ett öppet brev till filmkritiker. Jag väljer att räkna in mig där eftersom jag precis som hon säger skrivit min Avengers-recension och nu ser fram emot The Amazing Spider-Man (lite) och The Dark Knight Rises (enormt).

Jag har inga problem med hennes första punkt (jag är inte den som knarkar superhjälteserier men det finns mycket bra där och jag har aldrig sagt att de är för barn), hennes andra punkt (jag försöker ha koll på fakta även om det är rätt patetiskt att hyvla någon för att hon råkar skriva Nick Frost i stället för Nick Fury) eller hennes fjärde punkt (jag hoppas att både inbitna seriefans och såna som aldrig öppnat en serietidning kan läsa mina recensioner utan att kräkas).

Den tredje punkten, däremot. Jag betraktar en film som en film, och den ska kunna ses av en normalt allmänbildad person utan någon annan information än det filmen ger. Vissa filmer uppskattas bara av människor som är djupt insatta i rysk 1800-talslitteratur och det är okej, men då ska man inte räkna med att de filmerna får positiva recensioner av mainstreamkritiker. Andra filmer fungerar för alla men innehåller massvis med bonus för dem som förstår det, och det är bättre. Om bonusen är helt osynlig för de oinsatta är det som bäst.

Det här blir problematiskt ibland. Den andra filmen i Back to the Future-serien är den bästa, men den är helt omöjlig att se utan att ha sett den första. Om jag skulle recensera den skulle jag nämna det, och om jag hade sett den utan att se den första skulle det naturligtvis återspeglas i det jag skrev.

Tvärtom vad Dacey säger så skulle jag lugnt recensera en filmversion av Sense and Sensibility utan att läsa boken först. Filmen är en egen entitet och ska inte behöva förstudier för att fungera. När jag ser Låt den rätte komma in och tänker "Det där hade jag aldrig förstått om jag inte hade läst boken", då är det något dåligt.

Dessutom är det just med serietidningar praktiskt taget omöjligt att läsa på tillräckligt. Avengers har mycket mer historia än Sense and Sensibility. Det går inte att plugga Stålmannenserier bara för att man ska recensera en Stålmannenfilm.

Bland böcker har jag läst förlagorna till Lord of the Rings, First Blood och Harry Potter, jag har inte läst förlagorna till Twilight, Hugo eller Citizen X. Bland serietidningar har jag läst Spirit, Fantomen och Batman men inte Persepolis, Green Hornet eller Scott Pilgrim. Jag recenserade samtliga hej vilt utan att anse mig behöva plugga innan. Det kan man inte räkna med att publiken gör.

Inga kommentarer: