Jag älskar att hitta pärlor som den här. Jag snubblade över den i en "köp tre betala för två"-DVD-låda. Det fanns två filmer jag ville ha och så den här som jag aldrig hade hört talas om, men Cillian Murphy är ju bra och det kändes som en mysig kort film att ta fram när jag hade en stund över. Jag fick mycket mer än jag väntade mig.
Red Eyes enda riktiga svaghet är att början - "lära känna karaktärerna"-stunden som brukar vara klumpig och tråkig - är så bra att filmen aldrig riktigt hämtar sig; när handlingen väl kommer igång är den mindre intressant än att bara se de två huvudpersonerna träffas och smått lära känna varandra. Det får betraktas som ett ursäktligt fel.
Den ene huvudpersonen är Lisa Reisner (Rachel McAdams) som arbetar på ett lyxigt hotell i Miami och presenteras för oss som en erfaren, proffsig och svårstressad yrkesmänniska. Till och med när hon lämnar sitt jobb för att gå på sin mormors begravning är hon redo att med ett ögonblicks varsel lösa problem via telefonen, problem som den stackars stressade Cynthia (Jayma Mays) inte hade lyckats reda ut utan henne. Lisa fixar biffen och går på sitt försenade plan.
Dessförinnan träffar hon Jackson Rippner (Cillian Murphy), en charmig, empatisk kille som bjuder henne på ett par drinkar och sen av en slump visar sig sitta bredvid henne på planet. Eftersom det här är en thriller kan han förstås inte vara det han utger sig för, och det är ett fantastiskt förvandlingsnummer när Murphy går från den genomtrevlige killen till något väldigt kallt och mörkt. Och så har det psykologiska spelet inletts.
Det finns ingen anledning att gå in på detaljer och all anledning att låta bli. Låt mig bara säga att det är stora saker på gång och även i dessa onaturliga miljöer rör sig McAdams och Murphy med en smidig självklarhet. Det händer en sak eller två som anstränger realismen men vi förlorar aldrig känslan att vi rör oss i verkligheten, där riktiga människor möts och kämpar.
Regissören Wes Craven är känd som en skräckmästare och till och med jag föll för hans dekonstruktion Scream, men annars har jag inte varit imponerad av hans verk. Den här gången släppte han på skräckgenren och skapade något väldigt bra. Kanske inte unikt, kanske inte speciellt, bara väldigt bra.
Red Eyes enda riktiga svaghet är att början - "lära känna karaktärerna"-stunden som brukar vara klumpig och tråkig - är så bra att filmen aldrig riktigt hämtar sig; när handlingen väl kommer igång är den mindre intressant än att bara se de två huvudpersonerna träffas och smått lära känna varandra. Det får betraktas som ett ursäktligt fel.
Den ene huvudpersonen är Lisa Reisner (Rachel McAdams) som arbetar på ett lyxigt hotell i Miami och presenteras för oss som en erfaren, proffsig och svårstressad yrkesmänniska. Till och med när hon lämnar sitt jobb för att gå på sin mormors begravning är hon redo att med ett ögonblicks varsel lösa problem via telefonen, problem som den stackars stressade Cynthia (Jayma Mays) inte hade lyckats reda ut utan henne. Lisa fixar biffen och går på sitt försenade plan.
Dessförinnan träffar hon Jackson Rippner (Cillian Murphy), en charmig, empatisk kille som bjuder henne på ett par drinkar och sen av en slump visar sig sitta bredvid henne på planet. Eftersom det här är en thriller kan han förstås inte vara det han utger sig för, och det är ett fantastiskt förvandlingsnummer när Murphy går från den genomtrevlige killen till något väldigt kallt och mörkt. Och så har det psykologiska spelet inletts.
Det finns ingen anledning att gå in på detaljer och all anledning att låta bli. Låt mig bara säga att det är stora saker på gång och även i dessa onaturliga miljöer rör sig McAdams och Murphy med en smidig självklarhet. Det händer en sak eller två som anstränger realismen men vi förlorar aldrig känslan att vi rör oss i verkligheten, där riktiga människor möts och kämpar.
Regissören Wes Craven är känd som en skräckmästare och till och med jag föll för hans dekonstruktion Scream, men annars har jag inte varit imponerad av hans verk. Den här gången släppte han på skräckgenren och skapade något väldigt bra. Kanske inte unikt, kanske inte speciellt, bara väldigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar