Det här var inte vad jag väntade mig. Jag vet inte ens i vilken genre jag ska placera den här filmen. Den har kallats för skräckfilm men den är inte - som de bästa skräckfilmerna - genuint otäck, och den ser inte som sin uppgift att vara genuint otäck. Den är däremot genuint överraskande, och manipulerar tittaren på ett sätt som hen inte kan försvara sig mot.
Det finns en del man hade
kunnat göra för att göra den bättre, saker som jag inte kan prata
om utan att förstöra filmen. The Tall Man är inte perfekt men den
är något unikt och jag njöt av att inte ha en aning om vart den
var på väg.
Platsen är en småstad
på utdöende. En gång i tiden levde den på sin numera nerlagda
gruva, och nu sjunker den bara djupare ner i fattigdom, arbetslöshet
och depression. Här finns ingen framtid, bara en långsam
utförsbacke.
Dessutom hemsöks staden
av en mer påtaglig förbannelse: barn kidnappas, försvinner
spårlöst och syns aldrig mera till. Är de döda? Hålls de fångna?
Är de i en våldsam pedofils våld? Inga ledtrådar står att finna.
Den lokala legenden skyller på "The Tall Man", en mystisk
varelse som ibland siktas men ingen tycks kunna fånga.
Här lever änkan Julia
Dunning (Jessica Biel) tillsammans med sin son David (Jakob Davies)
och barnflickan Christine (Eve Harlow). En natt vaknar hon och hittar
Christine misshandlad och bunden på golvet, och David är
försvunnen. Julia rusar ut i natten och jagar efter The Tall Man som
tagit hennes son. Därifrån får vi följa med när stadens
mysterium nystas upp.
Nej, The Tall Man är
ingen skräckfilm. Den lånar estetiken, den lånar upplägget, men
den följer inte genren, vilket antagligen är anledningen till de
svala recensionerna den fått. Den har huvudsakligen setts av
skräckfilmsfantaster och de kommer inte att uppskatta det här när
de väntat sig en rysare. Jag hyser däremot åtminstone lite kärlek
för snart sagt varenda genre och är extra förtjust i att bli
överraskad på ett sätt som fungerar. Därför tyckte jag om The
Tall Man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar