Efter att ha förlorat
sin hustru till en lynchmobb drog sig Dracula (Adam Sandler) tillbaka
till sitt slott och undan från mänskligheten. Där startar han ett
lyxhotell åt alla monster som också tröttnat på att hela tiden
jagas av de livrädda människorna, och där uppfostrar han sin
dotter Mavis (Selena Gomez). Varje år anordnar han en
födelsedagsfest åt henne och fyller gästlistan med alla monster
han känner.
Frankensteins monster
(Kevin James) kommer med sin fru (Fran Drescher). Ett varulvspar
(Steve Buscemi och Molly Shannon) tar med sig sin gigantiska familj.
Den osynlige mannen (David Spade) glider omkring och en mumie (Cee Lo
Green) checkar in. Bland gästerna finns håriga apmänniskor,
amfibievarelser och en hydra. Det ser ut som om alla
femtiotalsskräckfilmers rollistor samlats på samma ställe. Och det
är likadant i personalen. Flugan (Chris Parnell) är tränare,
ringaren i Notre Dame (Jon Lovitz) är kock och säkerheten sköts av
kringvandrande riddarrustningar.
I år är det annorlunda.
Mavis fyller 118 och äntligen ska hon få ge sig ut i världen och
se hur den verkligen ser ut. Dracula har lovat, men han har inga
planer på att hålla det. Världen är alldeles för farlig för
monster nu för tiden. I stället arrangerar han en raffinerad bluff
så att Mavis tror att hon fått komma ut och att det var alldeles
för hemskt där ute. Hon återvänder nedslagen och besviken till
slottet. Draculas plan har lyckats.
Men så dyker en ung
tågluffare vid namn Jonathan (Andy Samberg) upp och traskar rakt in
i slottet, och innan Dracula hinner kasta ut honom har han och Mavis
träffats, och en gnista har tänts mellan dem. Dracula ljuger genast
ihop en historia om att Jonathan är en avlägsen släkting till ett
av monstren och försöker ta sig igenom festen utan att Mavis får
veta sanningen.
Det här är förstås en
horribelt förutsägbar berättelse, men det gör inte mycket. Hotel
Transylvania erbjuder inte mycket vad gäller handlingen och dess
trådar, men det är en intensivt glad och festlig film, en
sprudlande lycklig historia, visuellt underhållande och musikaliskt
medryckande. Den är kanske mer inriktad mot barn än de flesta
animerade filmer jag recenserar och den har inte lika mycket
vuxenbonus - även om det är kul att känna igen alla karaktärer
som för barnen är nya - men jag har svårt att föreställa mig att
någon skulle tycka riktigt illa om den. Den är bara rolig, helt
enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar