I The Net möts två av Hollywoods märkliga små egenheter. Den första är uppfattningen att datorer är magiska maskiner som kan göra precis vad som helst. Här handlar det om att med några knapptryckningar helt utradera en människas identitet och ersätta den med en brottslings.
Den andra är filmstadens
tydligen fullständiga ovilja att göra något med oattraktiva
skådespelerskor. I stället för att låta en ful kvinna spela en
ful kvinna tar man en vacker kvinna och sminkar henne ful, om man ens
orkar lägga ner så mycket energi på det. Annars tar man bara en
vacker kvinna och låtsas att hon inte är vacker, som i Little
Children (Kate Winslet som oattraktiv hemmafru), Easy A (Emma Stone
som osynlig tönt) eller en hel hög filmer med Sandra Bullock där
hon spelar en hopplös singel som drömmer om att nånsin träffa en
kille. Jag undrar om Bullock själv nånsin haft det problemet.
I The Net tar hon det ett
steg längre när hon spelar Angela Bennett, en ensam datornörd vars
enda vänner finns på internet, trots att hon fortfarande ser ut som
Sandra Bullock, och inte som Sandra Bullock ser ut när hon vaknar på
morgonen. Hon bor i Venice (Kalifornien, inte Italien) men jobbar på
distans för ett mjukvaruföretag i San Francisco. Hennes enda
släkting är hennes Alzheimersdrabbade mamma (Diane Baker). Hon
pratar så lite som möjligt med grannarna.
När hon åker på
semester sitter hon på stranden med en bärbar dator (hightech
1995). Det är där hon träffar Jack Devlin (Jeremy Northam) som
flörtar upp henne, förför henne och försöker stjäla en diskett
hon fick från en arbetskamrat. Den visar sig innehålla en bakdörr
till ett vida spritt säkerhetssystem (för sånt finns på disketter
och ingen annan stans) men det tar ett tag innan Angela har tid att
oroa sig för det. Efter en olycka ligger hon på sjukhus i tre dagar
och när hon vaknar är alla hennes register raderade och hennes
identitet ersatt med brottslingen Ruth Marx.
Detta är
cyberterroristerna Praetorians verk; de erbjuder henne ett byte:
disketten mot hennes gamla liv. Tydligen är de bra på
säkerhetskopior. Men om de har så här magiska datorer, vad behöver
de disketten till? Och hur kunde de redan känna Angela så väl att
de visste att inte en människa med sinnet i behåll hade sett henne
i verkligheten? Deras trick fungerar bara med en så isolerad person
som Angela, så hur kunde de rimligen ha det i hölstret redan från
början?
Jag antar att man får se
The Net som en produkt av sin tid. 1995 var internet nytt och otäckt,
datorer hade nyligen gått från något som fanns lite varstans men
man aldrig egentligen brydde sig med till något som tydligen styrde
allt och alla, och även om befolkningens genomsnittliga tekniska
kunskap inte är vidare hög nu var den ännu lägre då. The Net
försökte väl vara skrämmande för dem som inte begrep bättre,
och av allt att döma fungerade det. Men har man minsta koll på
någonting, en tendens att analysera ens lite grann, eller en önskan
att få ut något som helst av en film förutom Sandra Bullocks obestridliga charm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar