Contagion (2011) - 4/6

Den här filmen gjorde mig väldigt medveten om mina händer. Vad rör jag vid? Hur ofta rör jag vid mitt ansikte, och vad har jag rört vid precis innan? Rör jag mina ögon, mina läppar, min näsa? Hur ofta tvättar jag händerna? Hur noggrant gör jag det? Vad rör jag vid innan jag stoppar mat i munnen? Var kan det finnas ett virus?

Contagion är historien om vad som händer när ett av de återkommande sjukdomslarmen inte är överdrivet. Den är väldigt realistisk och oforcerat lågmäld, en vision av hur det verkligen skulle kunna vara om något som spanska sjukan eller digerdöden dök upp i vår tid av antibiotika, världsomspännande hälsoorganisationer och ögonblicklig, global kommunikation.

Det som händer är att människor dör, andra människor kommer underfund med att det finns en gåta att lösa och börjar arbeta på att lösa den. Situationen blir allt mer uppenbar, information - korrekt och felaktig - sprids fortare än sjukdomen, ryktena och teorierna flödar, myndigheterna försöker behålla kontrollen och befolkningen försöker hålla sig så trygg som möjligt.

Vi ser detta genom flera samtidigt löpande handlingstrådar. En otrogen hustru, Beth Emhoff (Gwyneth Paltrow), kommer hem till sin man Mitch (Matt Damon) och sin lille son Clark (Griffin Kane). Hon blir det första offret för den nya sjukdomen och den drabbar även sonen. Mitch visar sig immun men efter att han förlorat nästan hela sin familj hjälper det inte hans sinnesro. När hans dotter från ett tidigare äktenskap kommer på besök stänger han in både henne och sig själv, undviker kontakt med omvärlden, och försöker ordna mat och medicin till dem.

Dr Ellis Cheever (Laurence Fishburne) arbetar på amerikanska Smittskyddsstyrelsen och blir den som leder arbetet att hitta ett botemedel. Han blir också den som syns i media; den officiella sjukvårdens ansikte utåt.

Dr Erin Mears (Kate Winslet) skickas till Minneapolis, där familjen Emhoff först drabbades. Hon försöker först isolera sjukdomen genom att leta upp alla som haft kontakt med Beth Emhoff. När den kommit lös kämpar hon med att samordna arbetet med lokala myndigheter och ordna tillfälliga sjukhuslokaler.

Dr Leonora Orantes (Marion Cotillard) försöker spåra virusets ursprung och tar sig till Hong Kong, där Beth Emhoff var på affärsresa. Hon samarbetar med kinesiska läkare och lyckas identifiera hur viruset började spridas. Epidemiologen Sun Feng (Chin Han) bestämmer sig för att kidnappa henne och hålla henne som gisslan tills de överlevande i hans hemby får botemedel mot viruset.

Dr Ally Hextall (Jennifer Ehle) och professor Ian Sussman (Elliot Gould) forskar i viruset och upptäcker att det är en blandning av ett fladdermusvirus och ett svinvirus. De identifierar hur det smittar och hur smittsamt det är, lyckas till slut odla det i labbet och kan kanske lyckas framställa ett botemedel.

Alan Krumwiede (Jude Law) är gruset i maskineriet, en bloggande konspirationsteoretiker med flera miljoner läsare som alla tror att han serverar sanningen som myndigheterna och läkemedelsföretagen döljer. Krumwiede hävdar att forsythia botar viruset men att det hålls hemligt för att det inte finns något sätt att tjäna pengar på det. Huruvida han tror på det han säger eller sprider lögner för att tjäna pengar blir aldrig helt klart. Han är i alla fall med för att illustrera hur osanning och rykten skapar rädsla och panik.

Contagion ger - såvitt jag kan bedöma - en korrekt bild av ett epidemiskt förlopp. Det börjar med ett fåtal fall och vag rädsla. Fler och fler blir sjuka och allvarliga människor försöker förutsäga hur illa det kan bli. Information grävs upp och kan antingen lämnas ut eller hållas hemlig. Rädslan ökar, paniken börjar visa sitt ansikte. Människor hamstrar mat, batterier, allt de kan tänkas behöva om epidemin blir värre än samhället kan hantera. De köar på apotek för att få tag på allt de tror kan hjälpa. Områden karantänförklaras och avspärras, och nödorganisationer delar ut mat. Samtidigt sker det febrilaste arbetet i laboratorier, där viruset ska besegras med vetenskap.

Alltihop är intressant, men det är intressant på ett lite fjärmat, kyligt sätt. Contagion är kanske lite väl mild, lite väl verklighetstrogen, och lite väl odramatisk för att riktigt fascinera. Den är tekniskt välgjord men förblir sval hela vägen igenom och inga av de stora händelserna tar verkligen tag i mig. Likväl fastnade den i huvudet och just nu får den mig att önska att jag hade en flaska handsprit.