söndag 28 juni 2015

The Judge (2014) - 6/6


Robert Downey Jr får akta sig så han inte faller i samma fälla som efter-John-Sparrow-Johnny-Depp och envisas med att låta likadan hela tiden. I The Judge gör han en ganska typisk efter-comeback-roll. Det är tur att han är bra på det, och att The Judge ser till att göra något mer av honom. Hans Hank Palmer kanske låter som Tony Stark, men han är inte Tony Stark.

Han är en framgångsrik, cynisk storstadsadvokat med rötterna i en småstad i Indiana. Han har en dotter (Emma Tremblay) som han älskar, och en fru (Sarah Lancaster) som han håller på att skilja sig ifrån. När hans mamma dör reser han hem till Carlinville, där resten av familjen fortfarande bor. Hans storebror, tvåbarnsfadern Glen (Vincent D'Onofrio), hans lillebror, den autistiske Dale (Jeremy Strong), och hans far Joseph (Robert Duvall), stadens domare och en nykter alkoholist som inte växlat två ord med Hank på årtionden.

Hank är bara där för att gå på begravningen, men just som han ska åka är hans far inblandad i en bilolycka där en man dör och familjebanden drar honom till att sköta försvaret. Det hade kunnat bli väldigt rutinmässigt och formulaiskt, men Nick Schenks och Bill Dubuques manus är bättre än så.

The Judge är ett magnifikt karaktärsdrama därför att varenda människa i den verkligen är en människa, inte en tingest som tjänar berättelsens syften. De här personerna har känslor, tankar och egna motiv. Det låter så enkelt, och ändå är det något som konsten ofta glömmer. Till och med snabbt uppdykande och lika snabbt försvinnande bifigurer förlänas personligheter. Huvudpersonerna är komplexa varelser vars handlingar inte alltid är rationella, men inte på ett otroligt sätt. De är bara människor.

The Judge är dessutom en smart film, som inte dumpar information på oss innan vi behöver den och inte skriver oss på näsan. Den bakgrundshistoria vi redan från början anar serveras oss i småportioner, när karaktärerna har anledning att prata om den, och med varje ord blir bilden mer klar för oss. Ju mer vi får veta desto mer vill vi höra, och intresset hålls uppe hela vägen in i slutsekunderna.

Inga kommentarer: