Den här filmen är gjord av människor som vet precis hur man gör bra actionscener men envisas med att stoppa in en massa annat som de inte är vidare bra på. Hellre en film som Shoot 'Em Up eller Crank, som inte låtsas ha något annat syfte än att servera hisnande action, än en film som The Sorcerer's Apprentice, som pliktskyldigt försöker vara något mer och misslyckas.
En inledande infodump spyr ut bakgrundshistorien. Den legendariske trollkarlen Merlin (James A. Stephens) slogs mot den onda Morgana le Fay (Alice Krige). Till sin hjälp hade han tre lärlingar: Balthazar (Nicolas Cage), Veronica (Monica Bellucci) och Horvath (Alfred Molina). Horvath förråder honom och med hans hjälp lyckas Morgana döda Merlin.
Veronica lyckas dra in Morgana i sin egen kropp varpå Balthazar fångar dem båda två i Grimhold, en magisk matrjosjkadocka. Av den döende Merlin får Balthazar en magisk ring som ska identifiera den ende som kan besegra Morgana. Balthazar tillbringar sedan över tusen år med att leta och spärra in besegrade motståndare, bland annat Horvath, i Grimhold.
Och så en dag snubblar en kärlekskrank tioåring (Jake Cherry) in i den kuriosabutik Balthazar driver i New York. Han provar ringen och visar sig vara just den som Balthazar sökt så länge efter, men tyvärr inleder han sin magikerkarriär med att släppa lös Horvath ur Grimhold. Balthazar fångas tillsammans med Horvath i en magisk kruka som släpper ut dem efter tio år. De börjar båda två jaga den nu tjugoårige David Stutler (Jay Baruchel) och det drar ihop sig till slutstrid mellan Balthazar och David å ena sidan, och Horvath och hans lärling Drake Stone (Toby Kebbell) på den andra.
Så fort magi används är det här en hygglig film. När statyer flyger, uråldriga magiker släpps lösa och eldstrålarna sprutar, då fungerar det på sin nivå. Och både Nicolas Cage och Alfred Molina har varit med i sådana här filmer förut, och vet precis vad de sysslar med. The Sorcerer's Apprentice har sina skojiga stunder.
Men däremellan... varför måste det tryckas in en okarismatisk kärlekshistoria i varenda film? Varför måste det vara en massa innehållslöst tjafs mellan actionscenerna, när actionscenerna ändå är det bästa en film har att erbjuda? De är i och för sig inte spektakulära de heller, men utfyllnaden är så porös att man längtar efter nästa gång någon försöker rida på en stålörn eller stjäla sin fiendes själ.
En inledande infodump spyr ut bakgrundshistorien. Den legendariske trollkarlen Merlin (James A. Stephens) slogs mot den onda Morgana le Fay (Alice Krige). Till sin hjälp hade han tre lärlingar: Balthazar (Nicolas Cage), Veronica (Monica Bellucci) och Horvath (Alfred Molina). Horvath förråder honom och med hans hjälp lyckas Morgana döda Merlin.
Veronica lyckas dra in Morgana i sin egen kropp varpå Balthazar fångar dem båda två i Grimhold, en magisk matrjosjkadocka. Av den döende Merlin får Balthazar en magisk ring som ska identifiera den ende som kan besegra Morgana. Balthazar tillbringar sedan över tusen år med att leta och spärra in besegrade motståndare, bland annat Horvath, i Grimhold.
Och så en dag snubblar en kärlekskrank tioåring (Jake Cherry) in i den kuriosabutik Balthazar driver i New York. Han provar ringen och visar sig vara just den som Balthazar sökt så länge efter, men tyvärr inleder han sin magikerkarriär med att släppa lös Horvath ur Grimhold. Balthazar fångas tillsammans med Horvath i en magisk kruka som släpper ut dem efter tio år. De börjar båda två jaga den nu tjugoårige David Stutler (Jay Baruchel) och det drar ihop sig till slutstrid mellan Balthazar och David å ena sidan, och Horvath och hans lärling Drake Stone (Toby Kebbell) på den andra.
Så fort magi används är det här en hygglig film. När statyer flyger, uråldriga magiker släpps lösa och eldstrålarna sprutar, då fungerar det på sin nivå. Och både Nicolas Cage och Alfred Molina har varit med i sådana här filmer förut, och vet precis vad de sysslar med. The Sorcerer's Apprentice har sina skojiga stunder.
Men däremellan... varför måste det tryckas in en okarismatisk kärlekshistoria i varenda film? Varför måste det vara en massa innehållslöst tjafs mellan actionscenerna, när actionscenerna ändå är det bästa en film har att erbjuda? De är i och för sig inte spektakulära de heller, men utfyllnaden är så porös att man längtar efter nästa gång någon försöker rida på en stålörn eller stjäla sin fiendes själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar