Ibland hittar man i fyndlådan en okänd DVD med intetsägande omslag, ger den en chans och finner att det rör sig om ouppskattad briljans. Och ibland hittar man Ironclad: Battle for Blood.
Det här är riktigt seg, usel smörja. Jag bryr mig inte om en enda karaktär i den, och "karaktär" är ett starkt ord. Varenda situation verkar vara en ursäkt för att ha ett nytt slagsmål.
Den förmenta bakgrundshistorien som utgör ursäkten för allt svärdsvingande rör en konflikt vid den engelsk-skotska gränsen på 1200-talet. Pikter gör räder mot engelska slott, bland annat ett som ägs av familjen de Vesci. När pappa de Vesci (David Rintoul) förlorar armen i en strid ger sig sonen Hubert (Tom Rhys Harries) för att hitta sin kusin, mästerkrigaren Guy (Tom Austen).
Han hittar Guy på en sylta tillsammans med kompisen Berenger (David Caves). De följer med för pengar, inte för heder eller blodsband, och på vägen rekryterar de den dödsdömda Crazy Mary (Twinnie Lee Moore) och bödeln Pierrepoint (Andy Beckwith). Det är den bästa biten i filmen, för sen är det bara strid och familjeintriger som jag kanske hade brytt mig om i en bättre film.
Fullständigt utbytbara män - och enstaka inte lika utbytbara kvinnor - svingar yxor och svärd mot varandra i en timme och fyrtio minuter, och när de tillfälligt lägger ifrån sig vapnen så pratar de som om de står och läser från manuset medan kamerorna rullar. Detta ska vara en uppföljare; jag har inte sett den första men skulle bli förvånad om den inte var bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar